Buzan o Pytte o Molle

Detta var hans present. Riktigt rolig om jag får säga det själv.
Pytte är ingen kattunge längre, fast det tycker jag var länge sen han var.

Kolla mina häftiga ögon. Idag tyckte jag att jag fått vänta alldeles för länge innan 2beningarna kom hem så jag smet ut i trapphuset. Två trappor kom jag. Det var länge sen jag smet ut på äventyr. En gång ville jag inte komma in igen men jag blev tvingad, osis. Skulle nog inte gilla att vara ute själv.

Nu har Pytte nästan tuggat bort all papp ifrån klösrundeln. Att han ska bita på allt.
Sover, äter och busar är allt han gör. Plus att han gillar att jäklas med mig så fort han kan.
Vänta bara, måste bara fundera ut något smart. 

Titta på det här. Han är inte smart nog att låtsas som ingenting.
På morgonen går han och lägger sig och visar stolt vad han har gjort under natten.
Han har rivit upp en hel hushållspappersrulle.
Ja kan man inte hitta på något bättre att göra så.
Idag har Halvan försökt ta mina vapen, tji fick hon. Det tog nog sju försök innan alla var klippta.
Jag släpper dom inte i första taget. Lite ska dom väl få jobba.

Jag sover såååå skönt.

Nästa söndag fyller Pytte ett år, får se vad som händer då. Det kom hem kartonger idag.
Måste vara till oss. Mjau, mjau.

Titta vad jag hittade på nätet. Pyttes pappa och Farfar.
Pappa Braveheart

Farfar Kiro

Tuffa namn, eller hur?
Själv heter han Pytte, hihi.
Fast egentligen heter han ju Pythagora men en katt ska ju helst heta något
med två stavelser så det blev Pytte.

Visst får man skylla sig själv om man lämnar vindruvor på bordet?
Deras miner när jag tog en hel klase och hoppade ner för bordet, betalbart.
Ganska gott. Jag gillar allt som är runt och rött. Tomater och röda vindruvor, mm gott.

Datorn är ju aldrig ledig så jag kan blogga. Lite svårt att starta den själv.
Nåväl, det har varit mycket som har hänt. Möblerna står inte där de brukar.
Ommöblering har det varit. För oss blev det bättre. Mer golvyta att busa på.
Fast nu kan jag inte springa ut på andra sidan om soffan när Pytte jagar mig.
Där finns numera en vägg.
 Kan ju göra ont om jag springer in i den. Fast oftast ruskar jag bara på huvudet och fortsätter.
Äntligen får vi gå ut på balkongen igen. Skönt att få lite frisk luft.
2beningarna säger hela tiden att jag har blivit gosigare på senaste tiden men jag vet inte jag.
För några dagar sedan skulle det sprutas nåt konstigt på pälsen, skulle inte tro det. Jag hade Halvan springandes efter mig runt hela lägenheten. Jag tror jag var lite snabbare, ha.
Fast sen hamnade jag i badrummet , då hade jag ingenstans att ta vägen. Ska man vara katt ska man lukta katt inte parfym.
  Medlet skulle vara antistatiskt för Pytte och jag får stötar av varann hela tiden och jag fäller tydligen väldigt mycket. Det blev bättre, nu slipper jag klia mig så mycket. Fast jag sticker nästa gång också.

Pytte hälsar, mjau, mjau.